Det här är sjukt..

För ca 1 år sedan tog jag studenten ifrån Ljud & Bildskolan. Jag gick en linje inom Media och Event. Jag har inga toppen betyg. Men var heller inte den personen som älskade skolan.
Under åren jag gick i skolan så funderade jag många gånger på om jag skulle hoppa av skolan för att jag inte klarade av pressen där.
Jag hamnade efter och försökte få mig upp på fötter igen och göra klart tentorna. Men icke. Jag har ju aldrig älskat skolan, o där efter har jag betyg.
Jag valde att gå klart skolan och göra de små uppgifter jag hade kvar. Men de stora proven jag aldrig genomförde gjorde så att jag fick en hel del IG:n.

Efter studenten var jag arbetslös. Hade mitt lilla extra jobb på Travet som bud, vilket jag även har kvar idag. Men jag började söka jobb. Jag sökte ett efter ett.. Men fick bara svar tillbaka i ett mail : "Tack för din ansökan, men vi har valt att gå vidare med andra sökande.."
Visst tänkte jag, söker bara ett annat.. Samma svar kom där.

Jag har heller inte gått in till arbetsförmedlingen för jag vill inte få en praktikplats. Varför? Jo, du själv får ca 3000 kr i månaden utav dem för att vara ute på praktik. Medans företaget som tagit emot dig får 5000 kr för att ha dig där. Varför? Inte vet jag, men jag tycker inte att man ska bli betald med 3000 svenska riksdaler om man arbetar fulltid på en praktikplats. Gör ni?
3000 kr är ingenging, för mig i dagsläget är det mycket.. Men jag tar bara inte emot en praktik plats för de pengarna, varför inte ge den personen som är på praktik 5000 kr och företaget 3000 kr?

Det jag vill få fram är att det är så sjukt. Jag har idag 1 år senare sökt över 200 jobb och inte fått ett enda?
Jag tackade ja till Croupier men insåg snabbt att det yrket passade mig inte alls. Fick sedan ett litet jobb på 2 veckor inom lager branschen. Men det är allt?
Nu sitter jag här och hoppas på att jag ska få in 600 kr ifrån Travet så jag kan leva iaf ett litet tag under en månad. Medans jag läser på min Facebook att mina vänner fått jobb. Hur i h-vete är det möjligt?

Den här månaden fick jag ingen lön alls, alltså äger jag endast 43 öre denna månad.
Jag börjar bli galen, jag får panik på att vara hemma.. Det enda jag vill är att få ett jobb, vilket som.. Jag vill bara ut och träffa människor, behöva gå upp tidigt för att jag har något viktigt att sköta. Jag vill att nån ger mig nåt som jag ska ha ansvar för..

Men tydligen är inte alla lika mycket värda i Halmstad.
Det här är sjukt.